Aprezentasaun husi La’o Hamutuk 14 Novembru 2017

Slides:



Advertisements
Apresentações semelhantes
SUDESTE e LESTE (EXTREMO ORIENTE)
Advertisements

E STATUTO D ATA / PROSESSO KOLEKSAUN MAPA Dadus signifika hanesan notas husi akumulasaun faktus. Dadus hanesan modelu husi DATUM, nebe mai husi liafuan.
Semináriu Universidade Monash
Timor Leste LNG Meihi Realidade no Dezafiu Lansamentu Relatoriu La’o Hamutuk 18 Fev 2008 SERN Secretário de Estado dos Recursos Naturais.
PREVENSAUN NO KONTROLO BA TABACO IHA TIMOR LESTE
Data Basiku Totál área rai nian 377,923 kilómetru kuadradu (ai-laran: 66.4%, rai ba to’os no natar: 12.6%) (2005/2006)* Populasaun Tokon (2006)*
Analiza Proposta Orsamentu Jerál Estadu 2015
Briefing GRB ba PN Juvinal Inacio Ze B. Dias-Charlie Scheiner La’o Hamutuk Institutu Timor-Leste ba Monitor no Analiza Dezenvolvimentu Rua Martires da.
Dr Brett Williams Brett G Williams Law Office, Sydney
Apresentasaun Grupo : 1. Domingos Bento Pereira 2. Norberto Belo 3. Sebastiao Domingos Freitas Belo 4. Ambelita Marques 5. Joni Lopes ICT Trainee UNDP-Minister.
Escola Superior de Guerra
deve no topiku spesial Imprestimus no sustentabilidade
Timor-Leste Studies Association (TLSA)
Pergunta peskiza nian, métodu ho instrumentu
Aprezentasaun La’o Hamutuk iha Semináriu organiza hosi Plan Internasionál Timor-Leste Aileu, 10 Jullu 2015.
FRONTEIRAS E seus significados, só pelas imagens. Uns precisam de arame farpado, outros não. PPS montado por Magu, com fotos enviadas pelo Anhangüera,
ALFA, ÔMEGA, PRINCÍPIO E FIM SIM ELE É, SIM ELE É ! ALFA, ÔMEGA, PRINCÍPIO E FIM SIM ELE É, SIM ELE É ! LÍRIO DO VALE ESTRELA DA MANHÃ PARA SEMPRE CANTAREI.
Peskiza kona ba prezervasaun
Enkontru Públiku Juvinal Dias Peskizadór Ekonómiku no Rekursu Naturais La’o Hamutuk Instituto ba Analiza no Monitor Desenvolvimento iha Timor-Leste Efeitu.
Sunrise LNG iha Timor-Leste Mehi, Realidade no Obstaklu sira La’o Hamutuk Fevereiru 2008.
MONITORAMENTO E AVALIAÇÃO. O processo de monitoramento e avaliação (que deve ser estruturado e sistemático) do POL tem como objetivo fundamental produzir.
União Europeia para os mais novos
VAMOS JOGAR COM A RECICLAGEM Trabalho Elaborado por:  Catarina Teixeira  Filipa Vitorino.
Politicas Ambientais. 6º Plano de Eficiência Energética 5º Comissão temporária sobre Alterações Climáticas 4º Acordo de Copenhaga 3º Convenção das Nações.
Europa Oriental É a parte menos desenvolvida do continente; Suas fronteiras foram definidas após a 1ª e 2ª Guerras Mundiais e ao fim da Guerra Fria ( ).
Halo Planu. Regra durante hala’o workshop SERVISU UMA Hakerek oinsaa ba futuru hau bele hetan fiar husi ema seluk hodi organiza hau nia eventu desportu.
Bom Laços Estilo Poetetra Com Versos Ligados Coloridos Pois Todos Amigos Ajudaram No Versar Ajudar Aprovação.
O BRASIL URBANO.
Sistema Informasaun Saúde Timor-Leste
II REUNIÃO DA CORDENAÇÃO DA REDE ePORTUGUÊSe PREPARADO PELO: 1. FRANCISCO PEREIRA DO REGO 2. VITALIANO JOSE DA SILVA LEONG 3.JUSTINO DE ARAUJO 18 DE SEPTEMBER.
CPI do ASSASSINATO de JOVENS Senado Federal Brasília, 18 de maio de 2015.
A Corrupção como Maior Ameaça aos Direitos Fundamentais CASO BRASIL
LICENCIAMENTO AMBIENTAL NO MUNICÍPIO DE SANTA MARIA.
Audiência Pública – “Fundo Amazônia: Aplicação e Critérios Para Liberação De Recursos” Comissão da Amazônia, Integração Nacional e de Desenvolvimento Regional.
William Jennings Bryan e o Processo do Cianureto
Congresso das Trabalhadoras e dos Trabalhadores da ECT
Eleisaun Prezidensial 2017
Docente, Débora Christina. Data: CRN8-7641
INSTRUÇÕES PARA APRESENTAÇÕES ORAIS NO 7o Congresso Luso Brasileiro para o PlaneJamento Urbano, Regional, Integrado e Sustentável (pluris 2016) R. A. R.
Sistema produtor e reprodutor da violência social
La'o Hamutuk iha Enkontru Públiku
O Terceiro Mundo Fernando Santos.
CINÉTICA QUÍMICA I.
Formalizasaun Klubu.
Ciências Naturais – 8.º ano
Aprezentasaun husi La’o Hamutuk 13 Juñu 2017
Cenário Macro Preconceito e Complacência
Trabalho de História Alunos: Fernando,Caio,Bernardo Oliveira
A Primeira Guerra Mundial ( )
Juvinal Dias Peskizadór La’o Hamutuk
Análise IDSS Unimeds mineiras 2017 ano base 2016 Outubro de 2017.
Diagrama de resolução de conflitos de opinião
PARTE II SISTEMA NACIONAL DE ARQUIVOS DE TIMOR LESTE
Soft Dream Travesseiros S.A Análise Financeira
PROF. DR. MARCOS AURÉLIO TARLOMBANI DA SILVEIRA
Agosto 2008.
Desenvolvimento e Subdesenvolvimento
Bee no Saneamentu INKLUSIVU Ba Seminariu
Treinamento em Atividades Cirúrgicas
1 Fevreiru 2019 Aprezentasaun LH ba Sosiedade Sivíl kona-ba Projetu Greater Sunrise Organiza husi Fongtil Dili, 1 Fevreiru 2019.
XVII Encontro da SRRS do ANDES – SN
“Observasaun no Analiza ba Politika Governu Iha Orsamentu Jeral Estadu” La’o Hamutuk Dili, 3 Maiu 2019.
Geografia – 8ª série Unidade de Trabalho 1 Prof°: Tiago
Aprezentasaun ba membru RDDU no Partisipante sira
Auditoria na Dívida Pública
REJISTRASAUN RAI IHA TIMOR-LESTE Analiza ba Impaktu husi SNC
Funções reais de variável real Nesta aula é dada ênfase às funções reais de variável real, isto é, às funções cujo domínio é um subconjunto de R e o conjunto.
Stella Bettencourt da Câmara*
28 de setembro de 2019.
Transcrição da apresentação:

Aprezentasaun husi La’o Hamutuk 14 Novembru 2017 Mina, Deve no Sustentabilidade: Timor-Leste nia planu ba empréstimu no nia implikasaun ba futuru Aprezentasaun husi La’o Hamutuk 14 Novembru 2017

Istória empréstimu iha TL Governu aprova Lei iha 2009 ne’ebé loke dalan ba TL atu empresta osan Governu komesa asina kontratu iha 2012 JICA, ADB, Banku Mundiál no Xína EXIM Bank TL sei empresta osan ba projetu 7 Estrada 6 + projetu hadi'ak drenajen iha Dili Valór kontratu empréstimu asina tiha ona: $400 milloens TL gasta tiha ona $83 milloens

Governu nia planu ba empresta osan aumenta lalais

Justifikasaun ba empresta osan Ema ne’ebé suporta TL empresta osan dehan katak: ‘Empréstimu mak baratu liu duké hasai osan ho valór hanesan husi Fundu Petrolíferu’ TL presiza infrastrutura, maibé rekursu finanseiru limitadu Projetu empréstimu sira lori benefísiu sosio- ekonomiku barak TL hetan asisténsia tékniku bainhira nia empresta osan husi ajénsia internasionál

Timor-Leste nia reseitas husi mina no gas besik hotu ona Bayu-Undan sei para produsaun iha 2020-21; reseitas sei la to’o $100 milloens komesa tinan oin (2018) Sunrise bele komesa… maibé ita seidauk hatene bainhira, no TL sei hetan hira; iha posibilidade mós Sunrise sei nunka komesa

Estadu depende maka'as ba Fundu Petrolíferu 78% osan iha OJE 2017 hasai direta husi FP Só 15% mak mai husi reseitas doméstika

FP nia sustentabilidade la serteza OJE 2017 planu atu hasai besik dala 4 RSE entre 2018-2021 OJE: saldu FP sei tún ba $12.3 biliaun iha 2022

Funan FP ‘teoretiku’ kompara ho funan empréstimu Funan FP dala barak la atinje target Só de’it iha 2008, 2013 no 2017 Karik Governu kontinua viola RSE FP nia funan sei tun ki'ik tanba saldu sei mós tun FP bele hotu iha tinan 10-15 tan Bainhira FP mamuk nia sei la hetan funan ona Empréstimu konsesionál ho funan ki'ik, maibé empréstimu komersiál boot

TL presiza infrastrutura… maibé infrastrutura saida? Governu aloka osan barak ba infrastrutura boot – polítika ‘frontloading’ Tanba TL nia osan limitadu, empréstimu hanesan ‘rekursu’ seluk ne’ebé TL bele uza Maibé, osan empréstimu ne’e sei gasta ba saida?

Maioria empréstimu sira mak aloka ba estrada boot no megaprojetu sira

Projetu ne’e ameasa povu nia moris no TL nia futuru Mega-projetu la iha viabilidade ekonómiku, no lori impaktu negativu barak Foti komunidade nia uma no rai agrikultura Estraga komunidade nia vida-moris no ambiente Kria pobreza no konflítu sosiál Sei han TL nia rekursu barak Karik Governu empresta no gasta osan barak ba projetu ne’ebé la hetan retornu, TL sei enfrenta problema boot iha futuru

Timor-Leste tenke selu fila fali hira?

Deve sei fó todan boot ba TL nia povu iha futuru Fundu Petrolíferu bele mamuk, no iha posibilidade TL sei la hetan osan husi kampu mina seluk TL nia populasaun sei aumenta 20% TL tenke uza parte husi reseitas doméstika hodi selu fila fali deve iha futuru Reseitas doméstika mesak sei la too atu kobre nesesidade povu TL tomak

Karik TL la bele ka lakohi selu fila fali nia deve? Nasaun dala barak deklara ‘default’ bainhira la bele selu deve FMI bele fó ‘bailout’ – empréstimu boot foun hodi selu fila fali deve tuan Nasaun sei lakon soberania – kreditór mak kontrola polítika fiskál, ekonómiku ‘Austerity’ halo susar ba nasaun ki'ik sira atu dezenvolve an TL tenke aprende husi nasaun seluk ne’ebé hetan krize deve – Korea, Filipina, Argentina

Polítika austerity sira ne’ebé ko’a despeza publika no aumenta taxa halo ema barak sofre no hirus Manifestasaun barak kontra austerity iha Korea, Grésia, UK, Filipina, Nigeria, Irlanda, Argentina, Canada, Brasil

Konkluzaun TL la bele kontinua gasta no empresta osan biliaun ba biliaun – la sustentável Tenke avalia projetu boot sira La bele harii infrastrutura boot de’it - povu presiza buat seluk TL sei enfrenta austerity iha futuru tanba Fundu Petrolíferu sei tun Di’ak liu lalika deve tan atu nune’e lider TL mak bele kontrola desizaun iha futuru

Obrigado. Bele hetan informasaun liu tan iha: La’o Hamutuk nia website http://www.laohamutuk.org La’o Hamutuk nia blog http://laohamutuk.blogspot.com/