Pergunta peskiza nian, métodu ho instrumentu

Slides:



Advertisements
Apresentações semelhantes
UNIVERSIDADE FEDERAL DO PARÁ CAMPUS UNIVERSITÁRIO DE BRAGANÇA
Advertisements

Blocos aleatorizados, quadrados latinos e experimentos relacionados
Estratégias de Sucesso
AULA TÉCNICA Fechamento
AULA TÉCNICA TRANSMISSÃO
AULA TÉCNICA ARREFECIMENTO
Guião de pesquisa 3.º ano E.B Zambujeira.
Pesquisa: Resultados do EMIEP
Sair. 12 a 15 de abril de Universidade Federal de Minas Gerais Belo Horizonte - MG Sair.
ME623 Planejamento e Pesquisa
Modelos de regressão Cláudio Monteiro
ENTREVISTA Profª Natália Tiezzi 7º ANO.
A ENTREVISTA.
Identificar fontes de idéias para empreendimentos
E STATUTO D ATA / PROSESSO KOLEKSAUN MAPA Dadus signifika hanesan notas husi akumulasaun faktus. Dadus hanesan modelu husi DATUM, nebe mai husi liafuan.
Profa Maria Collier de Mendonça Planejamento I AM5PP - 2º bimestre 2012 AULAS 10 e 11 – 18 e
Universidade Federal Fluminense Faculdade de Medicina Mestrado Profissional em Saúde Materno-Infantil 2011 BIOESTATÍSTICA-aula 6 Prof. Cristina Ortiz Valete.
Semináriu Universidade Monash
E.E. “Profª Maria Isabel dos Santos Mello”
Timor Leste LNG Meihi Realidade no Dezafiu Lansamentu Relatoriu La’o Hamutuk 18 Fev 2008 SERN Secretário de Estado dos Recursos Naturais.
PREVENSAUN NO KONTROLO BA TABACO IHA TIMOR LESTE
Data Basiku Totál área rai nian 377,923 kilómetru kuadradu (ai-laran: 66.4%, rai ba to’os no natar: 12.6%) (2005/2006)* Populasaun Tokon (2006)*
O RH nos Processos de Seleção de Candidatos
Analiza Proposta Orsamentu Jerál Estadu 2015
As ferramentas da rede Orkut em aulas virtuais para o ensino de inglês como LE Helen de Oliveira Faria Mestre em Linguística Aplicada pela Universidade.
Briefing GRB ba PN Juvinal Inacio Ze B. Dias-Charlie Scheiner La’o Hamutuk Institutu Timor-Leste ba Monitor no Analiza Dezenvolvimentu Rua Martires da.
PROFª. Rose Cléa Universidade Castelo Branco
Dr Brett Williams Brett G Williams Law Office, Sydney
FASES NA ELABORAÇÃO DE UM PROJECTO
Apresentasaun Grupo : 1. Domingos Bento Pereira 2. Norberto Belo 3. Sebastiao Domingos Freitas Belo 4. Ambelita Marques 5. Joni Lopes ICT Trainee UNDP-Minister.
Electrónica Geral Ano lectivo Carlos Beltrán Almeida Pedro Ramos.
EXERCÍCIOS ESTATÍSTICA
Teste.
Etapas do VT de Pesquisa de Marketing 1.Definição do problema ✔ o Discussão com TD; o Entrevista com Especialistas; o Dados Secundários o Pesquisa Qualitativa.
Crenças de Pais de Alunos Sobre o Ensino Línguas Estrangeiras
Perguntas de partida, métodos e instrumentos
Escola Superior de Guerra
deve no topiku spesial Imprestimus no sustentabilidade
Timor-Leste Studies Association (TLSA)
Aprezentasaun La’o Hamutuk iha Semináriu organiza hosi Plan Internasionál Timor-Leste Aileu, 10 Jullu 2015.
COMPLEMENTO DO NOME É normalmente constituído por um grupo preposicional, oracional ou, mais raramente, adjetival.
Programa Fulbright - Bolsas e Oportunidades - Dezembro de 2015.
LIBRAS I Professor de LIBRAS Anderson Luchese. Combinados - Horários Período a tarde 13h30 até 17h30 Período a noite 18hs até 21h30.
Peskiza kona ba prezervasaun
Métodos Estatísticos Aplicados às Ciências Biológicas - 9ª aula -
Modelo de Governação e Desempenho Organizacional das Instituições de Ensino Superior Rodrigo Teixeira Lourenço Instituto Politécnico de Setúbal Margarida.
Métodos Estatísticos Aplicados às Ciências Biológicas - 11ª aula -
BOM ANO LETIVO 2015/2016 «Não é por as coisas serem difíceis que nós não ousamos, mas é por não ousarmos que elas se tornam difíceis.» Séneca «Não é por.
Enkontru Públiku Juvinal Dias Peskizadór Ekonómiku no Rekursu Naturais La’o Hamutuk Instituto ba Analiza no Monitor Desenvolvimento iha Timor-Leste Efeitu.
Sunrise LNG iha Timor-Leste Mehi, Realidade no Obstaklu sira La’o Hamutuk Fevereiru 2008.
Halo Planu. Regra durante hala’o workshop SERVISU UMA Hakerek oinsaa ba futuru hau bele hetan fiar husi ema seluk hodi organiza hau nia eventu desportu.
Sistema Informasaun Saúde Timor-Leste
II REUNIÃO DA CORDENAÇÃO DA REDE ePORTUGUÊSe PREPARADO PELO: 1. FRANCISCO PEREIRA DO REGO 2. VITALIANO JOSE DA SILVA LEONG 3.JUSTINO DE ARAUJO 18 DE SEPTEMBER.
Teste.
Teste.
Teste.
Teste\. testes.
Eleisaun Prezidensial 2017
La'o Hamutuk iha Enkontru Públiku
Formalizasaun Klubu.
Aprezentasaun husi La’o Hamutuk 13 Juñu 2017
Juvinal Dias Peskizadór La’o Hamutuk
PARTE II SISTEMA NACIONAL DE ARQUIVOS DE TIMOR LESTE
Aprezentasaun husi La’o Hamutuk 14 Novembru 2017
Bee no Saneamentu INKLUSIVU Ba Seminariu
1 Fevreiru 2019 Aprezentasaun LH ba Sosiedade Sivíl kona-ba Projetu Greater Sunrise Organiza husi Fongtil Dili, 1 Fevreiru 2019.
“Observasaun no Analiza ba Politika Governu Iha Orsamentu Jeral Estadu” La’o Hamutuk Dili, 3 Maiu 2019.
Aprezentasaun ba membru RDDU no Partisipante sira
REJISTRASAUN RAI IHA TIMOR-LESTE Analiza ba Impaktu husi SNC
Transcrição da apresentação:

Uza métodu oioin hodi halo peskiza kona-ba Alfabetizasaun ba Adultu iha Timor-Leste Pergunta peskiza nian, métodu ho instrumentu Danielle Boon ho Jeanne Kurvers Universidade Tilburg, Olanda

(parte hosi) Programa peskiza Abríl 2009 – Abríl 2014 SAI NASAUN IDA-NEBEE GOSTA LEE: Polítika língua ho alfabetizasaun ba adultu iha kontestu multilinguizmu iha Timor-Leste Universidade Tilburg: Sjaak Kroon, Jeanne Kurvers, Estêvão Cabral, Danielle Boon, Edegar da Conceição Savio, Universidade Birmingham: Marilyn Martin-Jones Universidade Leiden: Aone van Engelenhoven Universidade Nacional Timor Lorosa’e: Benjamim de Araújo e Corte-Real NWO-WOTRO Science for Global Development W 01.65.315.00

Estudu 1 Estudu krítiku kona-ba istória alfabetizasaun ba adultu iha Timor-Leste, 1974-2002 (Estevão Cabral) Estudu 2 Alfabetizasaun ba adultu iha kontestu multilingualizmu iha Timor-Leste: hanorin, aprende no uza kapasidade lee no hakerek (Danielle Boon) Estudu 3 Dezenvolvimentu língua Fataluku ho alfabetizasaun ba adultu (Edegar da Conceição Savio)

Alfabetizaun ba adultu iha Timor-Leste Pergunta peskiza kona-ba: adultu aprende lee no hakerek hanorin adultu atu lee no hakerek oinsá mak adultu sira uza sira-nia kapasidade lee no hakerek

Pergunta peskiza kona-ba aprende Durante ne’e, programa alfabetizasaun ba adultu hetan rezultadu saida? Partisipante sira aprende lee no hakerek ho lian Tetun to’o nivel saida? 2. Fatór ne'ebé mak iha impaktu boot liu hodi ajuda adultu aprende lee no hakerek?

Pergunta peskiza kona-ba hanorin 3. Mestre ne'ebé fó alfabetizasaun ba adultu uza métodu hanorin saida iha aula laran? 4. Mestre hanorin bazeia ba ideia saida? 5. Métodu hanorin ne'ebé mak efetivu liu? Ne'ebé mak motiva partisipante sira?

Pergunta peskiza kona-ba uza ho valór kapasidade lee no hakerek 6. Tuir partisipante kursu alfabetizasaun, oinsá mak sira uza sira nia kapasidade lee no hakerek iha kontestu oioin? 7. Tuir partisipante sira, kapasidade lee no hakerek iha valór saida, iha kontestu oioin?

Pergunta peskiza kona-ba aprende Métodu (rekolla dadus) Instrumentu 1. Durante ne’e, programa alfabetizasaun ba adultu hetan rezultadu saida? Survei: Koko kapasidade lee no hakerek Teste lee no hakerek: Rekoñese letra Lee liafuan Hakerek liafuan Prienxe formuláriu 2. Fatór ne'ebé mak iha impaktu boot liu hodi ajuda adultu aprende lee no hakerek? Husu kona-ba fatór ne'ebé mak karik iha impaktu ba aprende lee no hakerek Estudu kazu: Observa aula Kestionáriu ba mestre ho partisipante Checklist (Lista buat ne'ebé mak ita tenke observa)

Pergunta peskiza kona-ba hanorin Métodu Instrumentu 3. Mestre ne'ebé fó alfabetizasaun ba adultu uza métodu hanorin saida iha aula laran? Estudu kazu: Observa aula Checklist (Lista buat ne'ebé mak ita tenke observa) Fotografia Gravasaun audio 4. Mestre hanorin bazeia ba ideia saida? Entrevista bazeia ba buat ne'ebé mak ita nota durante observasaun aula Matadalan ba entrevista

liu hosi analiza estatístika Pergunta 2: Fatór ne'ebé mak iha impaktu boot liu hodi ajuda adultu aprende lee no hakerek? Pergunta 5: Métodu hanorin ne'ebé mak efetivu liu? Buka-hatene relasaun entre liu hosi analiza estatístika rezultadu informasaun kona-ba fatór ne'ebé impaktu karik ba aprendizajen

Análize estatístika nian Tipu análize Atu halo saida? Analiza frekuénsia / crosstabs Deskreve kapasidade lee, lee ho hakerek hodi halo saida, prátika hanorin (ba grupu keta-ketak) Analiza korelasaun Kalkula relasaun entre fatór rua, ez. entre idade ho kapasidade lee Análize de variánsia / T-test /Analysis of variance (Anova) Kalkula diferensa entre grupu, ez. entre feto ho mane (T-test), ka entre metodu alfabetizasaun tolu Mancova Atu hanesan Anova, maibé elimina fatór balu (ez. feto/mane ka, uluk eskola tinan hira) Regression analysis Metodu análize avansadu hodi buka fatór ne'ebé mak iha impaktu boot liu

Pergunta peskiza kona-ba uza ho valór kapasidade lee no hakerek métodu Instrumentu 6. Tuir partisipante kursu alfabetizasaun, oinsá mak sira uza sira nia kapasidade lee no hakerek iha kontestu oioin? Estudu kazu: a) Observa ema lee no hakerek iha sira-nia moris loroloron b) Entrevista c) Estuda testu eskrita iha fatin públiku a) Checklist ba observasaun b) Matadalan ba entrevista c) Fotografia testu eskrita iha fatin públiku 7. Tuir partisipante sira, kapasidade lee no hakerek iha valór saida, iha kontestu oioin? Entrevista Matadalan ba entrevista

Tau hamutuk Peskiza kuantitativu Peskiza kualitativu

Buka-hatene relasaun entre resposta ba pergunta peskiza 1-7 rezultadu: aprende Pergunta 3-4-5 rezultadu: hanorin Pergunta 6-7 rezultadu: uza

Haree dadus hosi perspetiva tolu Rezultadu prátika hanorin 1: Peskizadór observa saida iha aula? Rezultadu prátika hanorin 2: Manuál ho mestre dehan saida kona ba hanorin? Rezultadu prátika hanorin 3: Partisipante nia esperiénsia iha aula laran

Pergunta peskiza ba estudu 3 (Edegar da Conceição Savio) 1. Fataluku dezenvolve dadauk hosi língua orál ida ne'ebé bele lakon, ba iha língua eskrita ne'ebé bele dura. Prosesu ne’e oinsá? Iha dezafiu saida? 2. Iha Tutuala (área rurál) ho Lospalos (área urbanu), iha mudansa saida kona-ba língua ne'ebé mak ema hakerek iha fatin públiku, no mós kona-ba valór ne'ebé mak ema fó ba língua ida-ida? 3. Iha programa alfabetizasaun sira ne'ebé mak la’o agora dadauk, Fataluku nia pozisaun oinsá? Oinsá mak sira uza Fataluku? The first question is the focal point of interest of Aone van Engelenhoven, PhD, the second and third of Edegar The focus of this presentation is on pergunta peskiza two: the sociolinguistic landscape in the Lospalos area of Lautem.

Métodu ho instrumentu – Estudu 3 Analiza dokumentu: Dokumentu polítika, konstituisaun, dekretu governu nian, no sst. Survei: Uza kestionáriu hodi halo entrevista ho ema Fataluku ho mós peritu sira, kona-ba oinsá mak ema uza Fataluku, no ema nia opiniaun kona-ba Fataluku Estudu kazu iha kursu alfabetizasaun rua ba adultu, iha kontestu keta-ketak. Hatudu língua ne'ebé mak ema uza hodi hakerek iha fatin públiku (liu hosi hasai fotografia): Rekolla ezemplu buat ne'ebé mak ema hakerek ho Fataluku ho mós língua seluk. Presentation today mainly about survey and linguistic landscape The survey data in Lospalos are collected during field visits in June-Aug. 2010 Data in Tutuala will be collected next month (July 2011) The main parts of the questionnaire: oral and written proficiency in línguas, uses of spoken and written línguas in different domains and with different people (for illiterates questions about asking help in reading and writing from whom, for what), attitudes about literacy and Fataluku (as a língua of literacy), background data of the participants. All entrevista were conducted orally by Edegar with the use of (partially) precoded questionnaires that were available in Fataluku, Tetum or Indonesian (and English for us). Participants could choose the língua they preferred to talk with the entrevistaer. Photographs of writing samples until now mainly collected in Lospalos, partly in Tutuala.

Ita-Boot iha pergunta ruma?

Agora ita-boot nia pergunta peskiza…! Obrigada.