Eleisaun Prezidensial 2017

Slides:



Advertisements
Apresentações semelhantes
TEMA 18: OS ÓRGÃOS DO PODER JUDICIÁRIO DO BRASIL
Advertisements

Prof. MSc Sofia Mara de Souza AULA3
Curso de Pedagogia – disciplina: Interação do mundo natural: Ciências da natureza I Profª Lucia Helena Amim Ética x Moral - aula 3.
São Tomé e Príncipe, de 3 a 6 de Dezembro de 2012
E STATUTO D ATA / PROSESSO KOLEKSAUN MAPA Dadus signifika hanesan notas husi akumulasaun faktus. Dadus hanesan modelu husi DATUM, nebe mai husi liafuan.
Semináriu Universidade Monash
Timor Leste LNG Meihi Realidade no Dezafiu Lansamentu Relatoriu La’o Hamutuk 18 Fev 2008 SERN Secretário de Estado dos Recursos Naturais.
PREVENSAUN NO KONTROLO BA TABACO IHA TIMOR LESTE
Data Basiku Totál área rai nian 377,923 kilómetru kuadradu (ai-laran: 66.4%, rai ba to’os no natar: 12.6%) (2005/2006)* Populasaun Tokon (2006)*
Analiza Proposta Orsamentu Jerál Estadu 2015
NOVO ACORDO ORTOGRÁFICO 2010 HISTÓRICO Professora: Márcia Cristiane da Silva Galindo.
Briefing GRB ba PN Juvinal Inacio Ze B. Dias-Charlie Scheiner La’o Hamutuk Institutu Timor-Leste ba Monitor no Analiza Dezenvolvimentu Rua Martires da.
Dr Brett Williams Brett G Williams Law Office, Sydney
Cont. Câmara dos Deputados
Apresentasaun Grupo : 1. Domingos Bento Pereira 2. Norberto Belo 3. Sebastiao Domingos Freitas Belo 4. Ambelita Marques 5. Joni Lopes ICT Trainee UNDP-Minister.
Escola Superior de Guerra
deve no topiku spesial Imprestimus no sustentabilidade
Timor-Leste Studies Association (TLSA)
Pergunta peskiza nian, métodu ho instrumentu
Aprezentasaun La’o Hamutuk iha Semináriu organiza hosi Plan Internasionál Timor-Leste Aileu, 10 Jullu 2015.
Prof. Ms. Edilberto Ponce Braconi
Peskiza kona ba prezervasaun
Enkontru Públiku Juvinal Dias Peskizadór Ekonómiku no Rekursu Naturais La’o Hamutuk Instituto ba Analiza no Monitor Desenvolvimento iha Timor-Leste Efeitu.
Sunrise LNG iha Timor-Leste Mehi, Realidade no Obstaklu sira La’o Hamutuk Fevereiru 2008.
A SEGUNDA GUERRA MUNDIAL PARTE I Natania A S Nogueira
Organização Política do Brasil Constituição Promulgada em 5 de outubro de 1988: República Federativa do Brasil; República Federativa do Brasil; Composta.
Competição ThinkQuest Brasil 2010 PROFESSORES MULTIPLICADORES DO NTE/18ª CREDE Erika Calou Leonarda Arraes Delaney Xenofonte
Halo Planu. Regra durante hala’o workshop SERVISU UMA Hakerek oinsaa ba futuru hau bele hetan fiar husi ema seluk hodi organiza hau nia eventu desportu.
Elton Carioni Carsten Eleições Fluxo do processo Arrecadação de recursos Realização de Gastos Sobras ou dívidas de campanha Prestação de contas.
Sistema Informasaun Saúde Timor-Leste
II REUNIÃO DA CORDENAÇÃO DA REDE ePORTUGUÊSe PREPARADO PELO: 1. FRANCISCO PEREIRA DO REGO 2. VITALIANO JOSE DA SILVA LEONG 3.JUSTINO DE ARAUJO 18 DE SEPTEMBER.
TEMA 18: OS ÓRGÃOS DO PODER JUDICIÁRIO DO BRASIL AULA 17 DATA: PROFESSOR: ANTONIO IANOWICH FILHO.
E GON B OCKMANN M OREIRA Professor Associado Faculdade de Direito UFPR Professor Escola de Direito FGV/RJ Professor Visitante da Faculdade de Direito de.
Segurança da Posse: a Responsabilidade do Sistema de Justiça no cumprimento e efetivação da legislação nacional e internacional relativa ao Direito à Cidade.
José Alves de Freitas Neto Célio Ricardo Tasinafo Geral e do Brasil História.
Novo Procedimento para Requisição de Medicamentos que não constam na lista do SUS Pacientes do Estado de São Paulo.
Reforma Trabalhista (Lei /2017)
Período Regencial 1831 a 1840.
FACULDADE DE DIREITO DA UNIVERSIDADE DE SÃO PAULO
La'o Hamutuk iha Enkontru Públiku
Aula 7 – Instituições e processo decisório em política externa
PERSONAGENS APOSTILA 1º ANO – SMERJ/2016
Formalizasaun Klubu.
Mana Lu irmã Maria de Lurdes
Aprezentasaun husi La’o Hamutuk 13 Juñu 2017
EVOLUÇÃO LEGISLATIVA DA MEDIDA PROVISÓRIA
Juvinal Dias Peskizadór La’o Hamutuk
PARTE II SISTEMA NACIONAL DE ARQUIVOS DE TIMOR LESTE
Aprezentasaun husi La’o Hamutuk 14 Novembru 2017
Concurso para TATA 2017 RESUMOS.
Organização do Estado Democrático: A Nossa Democracia
Diocese de Luz.
Diocese de Luz.
ASSEMBLEIA DA REPÚBLICA
MAURÍCIO ANTONIO TAMER Atualização Legislativa RECURSO ORDINÁRIO
Direito Constitucional
Cidadania Projovem Trabalhador Luis Mateus Siqueira Emerich.
Bee no Saneamentu INKLUSIVU Ba Seminariu
Plano de Comunicação. Diretrizes para a Operação do Sistema Interligado Nacional (SIN) durante as eleições 2018.
Aula 4. Política Externa e Opinião Pública
Título do trabalho José de Souza1; Mário Lopes1; Thiago Azevedo1
Plano de Comunicação. Diretrizes para a Operação do Sistema Interligado Nacional (SIN) durante as eleições 2018.
Aula 4. Política Externa e Opinião Pública
1 Fevreiru 2019 Aprezentasaun LH ba Sosiedade Sivíl kona-ba Projetu Greater Sunrise Organiza husi Fongtil Dili, 1 Fevreiru 2019.
“Observasaun no Analiza ba Politika Governu Iha Orsamentu Jeral Estadu” La’o Hamutuk Dili, 3 Maiu 2019.
Aprezentasaun ba membru RDDU no Partisipante sira
REJISTRASAUN RAI IHA TIMOR-LESTE Analiza ba Impaktu husi SNC
ESQUEMA DA APRESENTAÇÃO
Transcrição da apresentação:

Eleisaun Prezidensial 2017 Briefing husi La’o Hamutuk ba Grupu Juventude Dezenvolvimentu Nasionál (JDN) Dili, 18 Fevreiru 2017

Introdusaun Saida mak La’o Hamutuk nia Papél? Halo Peskiza, Analiza, monitoriamentu no mós advokasia iha nivel polítika. Liu husi programa; Ekonomia, Orsamentu Estadu, Agrikultura sustentável, Direitu ba Rai no Governasaun Ajuda no suporta polítiku na’in sira (Parlamentu no Governu) hodi deside polítika ne'ebé loos, realistiku, defende povu nia interese no mós polítika ne'ebé sustentável. Media advokasia (Bulletin, Hakerek submisaun, Enkontru Públiku, Treinamentu, Briefing no mós Programa radio) Se mak La’o Hamutuk? Institutu Timor-Leste ba Tau matan no Analiza Dezenvolvimentu Estabelese iha 2000 Independente ka non Partisan La simu osan husi ajénsia internasionál ne'ebé iha interese boot iha TL no mós Gov.TL.

Objetivu Habelar informasaun kona-ba knaar no devér Prezidente-Repúblika nian ba ema hotu iha Timor-Leste Atu enkoraja ema hotu liu-liu sira ne'ebé mak iha ona otas atu bele ba vota nian atu partisipa iha prosesu eleisaun ho ativu. Konstituisaun RDTL Artigu 63 hatete katak sidadaun hotu iha direitu atu partisipa diretamente ho ativu iha prosesu polítika no ema hotu-hotu iha direitu ne'ebé hanesan atu asesu ba kargu polítiku sein diskriminasaun.

Tópiku importante sira Se mak ita nia prezidente iha tempu pasadu no ita nia kandidatu sira ba eleisaun tinan 2017-2022 Kalendáriu no prosesu hili Kandidatu sira Prezidente sira iha tempu pasadu no agora Kandidatu sira Knaar, Kompeténsia no limitasaun ba Prezidente-Repúblika nia servisu Rekomendasaun ba votante sira

Timor-Leste nia Prezidente-Repúblika sira 2002 2007 2012 2017 ?

Se mak kandidatu agora ba eleisaun Prezidensial 2017-2022 Amorim Vieira; Angela Freitas; Antonio da Conceiçao (Kalohan); Antonio Maher Lopes (Fatuk Mutin); Francisco Guterres (Lu-Olo); José Luis Guterres (Lugu); José Neves (Samala-Rua); no Luis A. Tilman.

Kalendáriu no prosesu hili kandidatu sira Loron, 5 Fevreiru loron ikus ba proposta Kandidatura Loron, 15 Fevreiru Tribunal Rekursu konfirma Kandidatura sira Loron 16 Fevreiru STAE/CNE fó avizu ba públiku kona-ba kandidatu sira Loron 3 to’o 17 Marsu Kampaña Eleitorál ba Prezidente nian MARSU 2017 Seg. Ter. Kua. Kin Ses. Sab. Dom. Notas 13 14 15 16 17 18 19 KAMPAÑA ELEITORÁL   20 21 22 23 24 25 26 LORON ELEISAUN PREZIDENSIAL

Prezidente-Repúblika nia knaar tuir Konstituisaun RDTL Sé mak Prezidente-Repúblika? Prezidente-Repúblika nia knaar no responsabilidade ba órgaun estadu sira seluk tuir Konstituisaun RDTL.

Hatene ita nia órgaun soberanu sira no hatene sé mak Prezidente-Repúblika Artigu 67 define órgaun soberania haat: Prezidente-Repúblika, Governu, Parlamentu Nasionál no Tribunal Artigu 74 Konstituisaun nian define: Prezidente-Repúblika mak: “Xefe-Estadu, símbolu no garantia independénsia nasionál no unidade Estadu nian, no instituisaun demokrátika sira-nia funsionamentu regular.” “Komandante A’as liu Forsas Armadas nian.”

Knaar Prezidente tuir Konstituisaun RDTL nian Part.1 (Art.85). Promulga diploma legislativa no haruka publika rezolusaun husi Parlamentu Nasionál ne’ebé aprova akordu no ratifika tratadu konvensaun internasionál sira; Hala’o kompeténsia kona-ba knaar Komandante Supremu Forsas Armadas nian; Hala’o direitu veto kona-ba diploma lejizlativa nian, iha prazu loron 30 nia laran hahú husi loron simu nian;

Kontinua Foti no fó pose ba Primeiru Ministru ne’ebé partidu eh aliansa partidu sira ho maioria parlamentár sei foti, bainhira rona partidu polítiku sira-ne’ebé iha Parlamentu Nasionál; Husu Tribunál Supremu Justisa nian kona-ba apresiasaun preventiva no ba fiskalizasaun abstratu konstitusionalidade norma sira-nian, no mós haree inkonstitusionalidade tan omisaun;

Knaar Prezidente tuir Konstituisaun RDTL Part.2 (Art.85) Hato’o ba referendu problema boot interese nasionál nian, tuir termu sira iha Artigu 66; Deklara estadu serku nian ka estadu emerjénsia, tuir Parlamentu Nasionál haruka, bainhira rona tiha ona Konsellu-Estadu, Governu no Konsellu Superiór Defeza no Seguransa nian;

Kontinua Deklara funu ka halo dame, tuir proposta Governu nian, bainhira rona tiha ona Konsellu- Estadu, Governu no Konsellu Superiór Defeza no Seguransa nian, tuir Parlamentu Nasionál haruka; Rona tuir Governu, atu fó perdaun ka hamenus kastigu; Konfere, tuir lei, títulu onorífiku, kondekorasaun no mós distinsaun.

Knaar Prezidente nian tuir Konstituisaun RDTL. Part.1 (Art. 86) Prezide Konsellu Superiór Defeza no Seguransa; Prezide Konsellu-Estadu; Marka, tuir lei, loron eleisaun ba Prezidente- Repúblika no ba Parlamentu Nasionál; Halo konvokasaun extraordin.ria Parlamentu Nasionál nian, bainhira iha razaun boot kona-ba interese nasionál; Fó-sai lia-tatoli ba Parlamentu Nasionál no ba nasaun;

Konstituisaun RDTL. Part.2 (Art. 86) Hakotu Parlamentu Nasionál, iha kazu krize boot institutional nian ne’ebé labele iha formasaun governu ka aprovasaun Orsamentu Jerál Estadu nian, iha tempu naruk liu loron neen-nulu, bainhira rona tiha ona partidu polítiku sira- ne’ebé hetan kadeira iha Parlamentu Nasionál, no rona Konsellu-Estadu, iha tempu ne’ebé la- iha kdasar jurídiku atu hala’o disolusaun, tenke haree tuir regra iha Artigu 100;

Kontinua Hatún Governu no exonera Primeiru-Ministru nian, bainhira Parlamentu Nasionál la simu nia programa dala rua tutuir malu; Foti, fó pose no hasai membru Governu nian, tuir proposta Primeiru-Ministru nian, iha termu no. 2 Artigu 105; Foti membru rua ba Konsellu Superiór Defeza no Seguransa nian; Foti Prezidente Tribunál Supremu Justisa no fó pose ba Prezidente Tribunál Superiór Administrativu, Fiskál no Kontas nian.

Konstituisaun RDTL Part. 3 (Art. 86) Foti Prokuradór-Jerál Repúblika nian hodi hala’o knaar iha tinan haat nia laran; Foti no hasai Adjuntu Prokuradór-Jerál Repúblika nian sira tuir termu sira No.6. Artigu 133 nian. Tuir proposta Governu nian, Xefe Estadu Maior Jenerál Forsa Armada, Vise-Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada no Xefe Estadu Maior Forsa Armada nian, rona tuir, iha kazu ikusmai ne’e, Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada nian;

Kontinua Foti membru lima ba Konsellu-Estadu; Foti membru ida ba Konsellu Superiór Majistratura Judisiál no mós Konsellu Superiór Ministériu Públiku nian

Limitasaun Prezidente-Repúblika nia knaar balu Prezidente Repúblika iha nia servisu balu mak rona no simu informasaun husi nia povu maibé iha pratika Prezidente la implementa funsaun real executive hanesan Primeiru Ministru ne'ebé lidera governu. Prezidente iha direitu veta no promulga legislativa ruma ne'ebé prodús husi Parlamentu Nasionál tuir Konstituisaun RDTL. Maibé Prezidente nia veta ne’e veta polítika la'ós veta absoluta. Ezemplu: Lei Orsamentu Jerál Estadu 2015, Lei Media no seluk tan.

Kontinua Prezidente implementa nia funsaun balu ho karakterístika seremonial de’it. Ezemplu: Nomeasaun sira ne’e bazeia ba Governu nia rekomendasaun ka Konsellu Permanente), Prezidente fó pose ba Ministru sira, Prezidente simu karta kredensial sira husi Embaixada sira ne'ebé hakarak estabelese kooperasaun bilateral ka multilateral ho estadu Timor-Leste nsst.

Rekomendasaun La’o Hamutuk enkoraja ba votante sira atu partisipa ativu iha prosesu kampaña no eleisaun atu nune’e bele rona kandidatu sira nia vizaun no programa molok ita boot sira determina no hili ita nia Prezidente foun ba tinan 2017-2022. La’o Hamutuk sujere atu votante sira hili ukun na’in ida ne'ebé merese duni atu serbí no hadi'ak liu tan povu nia moris durante tinan lima oin mai. Partisipa ba iha eleisaun periodu 2017-2022, festa demokrasia ida ne’e mak julgamentu públiku husi povu ba sira tanba importante atu rona sira nia programa no fó votus ho konsiensia ba kandidatu ne'ebé ita fiar.

OBRIGADU Atu hetan informasaun tan kona ba pakote eleisaun prezidensial nia informasaun, Ita boot sira mós bele asesu iha La’o Hamutuk nia Website: http://www.laohamutuk.org La’o Hamutuk nia Blog: http://laohamutuk.blogspot.com Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis Rua Dom Alberto Ricardo, Bebora, Dili, Timor-Leste Mailing address: P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste Telephone: +670 77234330 (mobile) +670 3321040 (landline) Email: laohamutuk@gmail.com